Talking smooth and play by the rules, like a lady.

Onsdag 29 februari 18:53 Bangkok

Hej!

Just nu sitter vi pa flygplatsen i Bangkok. Frida och jag har bara sovit 2 timmar pa ett dygn sa vi lar dacka direkt pa planet. De senaste dagarna har vi varit i Vang Vieng som ar sa kand for sin tubing. Vi gjorde det men vi hyrde inte tube for vi ville inte do. Helt livsfarligt speciellt nu med tanke pa torkan. Vi "hangde" dar hur som och det var trevligt. Men Vang Vieng var lite for galet pa manga satt sa det ar skont att komma ivag. Jag gillade Laos dock. Otroligt trevliga manniskor, fint vader och valdigt billigt. Dock tror jag nog inte att jag kommer aka tillbaka dit. I sana fall skulle jag hellre vilja vara mer i Vietnam. Det som var roligt i Laos var att vi traffade manga backpackers, det var lite daligt med det i Vietnam. Frida och jag har det jattebra, jag har fatt en ovana att lagga min hand pa hennes huvud nar jag sover och hon ser till att jag inte spiller mat pa mig. Men det kan vara trevligt med lite annat socialt umgange ocksa.

Nu har vi tva veckor pa Bali framfor oss med Ellen, Elin och Malin. Kommer bli grymt! Har saknat min syster och vanner sa mycket. Iiih. Inte gar det att ladda upp bilder heller. Ville mest bara saga att vi mar bra.

I hela mitt liv - hela mitt liv, men det känns som jag hör hemma i gullbergs kaj paradis.

Fredag 24 februari 18:36 Lau Prabang
Vi ar i Laos nu och det ar AWESOME. Vi kom hit igar efter 27 timmar pa sleepingbus(!!!). Kandes som vi inte kom framat for vi akte bara hogre och hogre upp i bergen pa en snarig vag. Vi fick stanna X antal ganger for att folk behovde spy. Men om man ar positiv som fan sa gar allting bra!
Nar vi val kom fram sa drog vi till en urmysig bar dar vi traffade Hannes och Adam! Valdigt rolig kvall som slutade med att jag och Frida rakade gora oversvamning pa deras toalett. Idag har vi varit vid ett vattenfall och det var sa himmelens fint. Vi tog en tuk tuk och det skulle ta en timme dit, men efter 40 minuter sa gick tuk tuken sonder... Panik. Da sag vi en annan tuk tuk komma korande sa jag strackte ut lill-tummen och bilen stannade! Da skrek vi "SPRING". Och sa sprang vi. Pa den tuk tuken akte en man med sina tva barn (2 och 4). Han forsokte overtala oss om att tro pa gud. Det var... intressant. Fick valdigt bra kontakt med hans son. Han gillade mig tror jag. Eller jag tror det for 2 minuter efter att vi stormade deras tuk tuk ville han sitta i mitt kna. Det ar ju gulligt.
Ikvall ska vi bowla. Det ar tydligen en grej man ofta gor har i Laos. Det kan bli kul. Imorgon far vi vidare till Vang Vieng. Full fart!
Vattenfall! Det var en riktig idyll.
Frida var cool och hoppade ner i vattnet med lian!
Sen skulle tant ga i vattnet.
Sen kom min kompis.
Vi passade pa att hanga lite. Kvalitetstid ni vet.
Har inte sa mycket mer att tillagga. Hoppas ni har det bra och ar lyckliga. Det ar jag.
:))))

We're having fun in the daytime. We'll chase the stars in the nighttime.

Tisdag 21 februari 17:45Hanoi

Vi har varit i himmelriket och vant! Under de senaste dagarna har vi varit i en stad som hette Hoian. Basta staden nagonsin! Det var ett urmysig stad med sma cafeer (gar inte att gora apostrof), gallerier och sma gator. Man fick lite kanslan av Gamla stan och Visby typ. Jag och Frida har strosat runt och bara njutit. Det var jattefina sma hus med fonsterluckor i de tranga gatorna. Mitt i staden fanns det en kanal dar sma batar akte. Helt underbart. Men det basta- Hoian ar en skraddarstad. Det fanns 150 skraddare i staden och man kunde designa egna skor/klader/vaskor och fa det skraddarsytt efter sina matt, for inga pengar alls. Valdigt billigt i alla fall. Frida och jag dog av lycka. Det gar verkligen inte att forklara hur bra vi hade det dar men jag kan saga att Hoian ar favoritstaden nr 1 for mig nu. Jag maste tillbaka dit. Jag ska tillbaka dit. Jag uppmanar alla att aka dit! Till Vietnam overhuvudtaget. Egentligen ar det ett skamt att forsoka forklara hur fint och bra det ar har, det gor inte bilden av landet rattvis. Man maste se det med egna ogon helt enkelt. Vietnam ar det finaste landet med de mest givmildaste manniskorna. Vi har fatt sa bra kontakt med lokalbefolkningen har. Igar pratade vi med en tjej som var 29 ar och hennes storsta onskan var att bli engelskalarare men hon hade inte rad att ga pa universitet. Hon var tvungen att forsorja sina foraldrar och familj. Hon var sa ledsen for det. Vi i Sverige ska verkligen vara tacksamma for de mojligheter vi har.
Nu har vi tagit en sleeping bus upp till Hanoi. Det ar valdigt kallt har och vi aker vidare redan imorgon till Laos for lite reunion. Har ar det ungefar 15 grader men i La Prabang som vi ska till, som ar pa samma vaglangd som Hanoi, ar det 29 grader och sol. Mycket markligt. Vi har kommit fram till att det maste vara for att det ar sa bergigt har. Med konvektionsstrommarna och det. Ska bli skont att fa lite sol hur som!


I Saigon. Sa mycket mopeder sa det knappt gick att ga.

Sleepingbus! Backpackers enda fardsatt.

!

Frida och jag dog av skratt at den har bilden! Dracula!

Hoian.







Det var sa coolt att se nar dom jobbade pa sa gamla symaskiner. Har for mig att vi har en san hemma.

Jag fick en jattefin klanning uppsydd! Den ar typ vinrod egentligen. Och sa designade vi massa skor och herregud. Vi shoppade for mycket. Men det var ju sa sjukt billigt. Man borde egentligen fixa alla sina klader dar for en tiondel for priset hemma. Ellen lar bli overlycklig for hon tar alla mina klader.

Hur som var det bra att vi inte stannade for lange, for resekassans skull. Men mat ar overskattat har vi kommit fram till. Vi lever pa upplevelser istallet.


.

Jag sitter i en buss genom Vietnam, som i trans. Forundras. Kollar ut. Pa de hoga bergen med de mest grona traden. Pa gula sanddyner som stracker sig i kilometer. Pa de enorma falten dar lantbrukarna i sina trekantiga hattar arbetar. De hugger i marken med sina redskap, drar troskor efter buffar och jobbar envetet pa i hettan. Pa ett av falten sprider sig hundratals gravar som ett vitt hav. Soldater som dott i strid. Det ar markligt for doden ar inte pataglig har. Det gar inte att forestalla sig doden pa en plats som ger sa mycket liv.

Bussen kor uppat i berget och efter kurvan ser jag det. Det stora glittrande havet och himlen som ar sa ljus. De tva elementen blir ett. Mitt i denna gava ar det hundratal fiskebatar. Jag ar i en annan tid. Om det ar sa har det kanns att vara kar har jag trillat dit ordentligt. Innan jag sag det har sa visste jag ingenting, om nagonting. Jag vill sta pa berget och bara se. Pa det som ar vackert. Sa lange jag star har finns det inget ont. Jag tanker att det spelar ingen roll att jag inte vet vem jag ar, for jag kanner mig hemma har. Jag lever. Snalla lat mig bara sta har. Inget annat spelar nagon roll. Det har ar allt.

Och sa springer jag vidare.

Maria säger: "Om Stockholm brinner åker vi dit! För där rör dom på fötterna, svänger på höfterna.

Onsdag 15 februari 18:18 Saigon

Jag <3 Saigon. Jag alskar den har staden! Far en kansla av Bangkok och New York, aven fast jag inte har varit i New York. Man fylls av sa mycket liv har. Staden ger verkligen energi.

Idag var vi pa utflykt till Mekong deltat. Det var valdigt kul. Vi holl i ormar, gick i djungeln, akte bat, shottade ormvin och mycket mer. Underbart bra dag.


Dagen borjade med att vi tog en bat till en o!

Sen gick vi till en bifarm. Befolkningen har brukar lata sig bli stuckna, det ska tydligen vara bra for levern..

Sen shottade vi ormvin, risvin och bananvin. Det var vidrigt.

Klappade en orm.

Kanske inte syns pa bilden men jag var livradd har for ormen tog tag om min midja bakifran och "kramade" mig. Nar jag skulle ta bort den tog den tag om min arm och ville inte slappa. Hua.

Sedan gick vi genom en by i djungeln.

Och sa paddlade vi! Eller inte vi. Annu battre.


Sen at vi fisk!

Dagen avslutades med musik... En upplevelse helt klart.

Imorgon vantar nya aventyr pa en buss i 23 timmar. Heja oss! Bussen tar oss genom halva landet mot havet. Vi alskar havet. Det har blivit som en del av oss. Jag maste bara saga: JAG AR SA GLAD ATT VI AKTE. Om ni har mojlighet att rymma ivag sa gor det fo helvede. Har aldrig kant sa mycket endorfiner sprudla i min kropp. Iiih.

Lets's get married and put a fence round our house.

Tisdag 14 februari 14:59 Ho Chi Minh

Hej!

Nu ar vi i Vietnam! Det blev lite andrade planer. Frida blev tyvarr magsjuk sa vi akte en dag senare. Tyckte sa synd om henne. Det kanns sa dumt att inte kunna gora sa mycket at det. Nu mar hon bra i alla fall. Igar tog vi hur som en buss till Vietnam. Precis innan gransen till Vietnam stannade vi och at. Nar Frida gick pa toa kom det fram 8 killar som jobbade dar och stod runt mig och jag forstod ingenting, och sa pratade dom pa deras sprak vilket gjorde det omojligt att forsta nagonting. Sen kom Frida tillbaka och dom stod kvar. Efter ett tag sa kom en av killarna ut och gav mig ett glas med nagot som sag ut som iste men jag har ingen aning. Jag sa att jag inte hade bestallt men han sa att dom ville bjuda mig. Jaha. Sjukt obehagligt. Jag drack inte.

Sen nar vi kom over gransen och tullpersonalen kollade igenom bussen sa visade det sig att var busschauffor hade gomt droger i bussen. Da beslagstogs bussen och vi stod dar utan buss och chauffor. Efter tre timmar kom det en liten minibuss som alla fick tranga ihop sig i. Framlingar fick sitta i knat pa varandra. Jag och Frida fick dock dom basta platserna i framsatet eftersom vi var snabba som vesslor och sprang dit. Det galler att vara smart och snabb. Tillslut kom vi fram och da sov vi pa varldens vidrigaste hotell. Nu har vi bytt hotell och gor lite research for hur vi ska fortsatta resan. Imorgon ska vi aka till Mekong deltat och efter det ska vi bege oss soderut till HaLong Bay som dar det tydligen ska finnas paradisoar. Det blir nog bra.

Jag beslagtogs Fridas kamera sa har kommer lite bilder.








Avslutar med en bild fran hur minibussen sag ut igar. Humoret var pa topp iallafall! Det ar sa kul att Frida och jag kan i de mest jobbigaste situationer kolla pa varandra och saga "det har duger at mig" och asgarva. Det blir vad man gor det till.

Till sist hoppas jag att ni har en bra alla hjartans dag. Vi tanker pa er dar hemma och saknar, men vi har ju varandra. Det duger gott och val at oss.

.

Fredag 10 februari 17:33 Sianoville

Hej!

Efter starka patryckningar fran hogre makter (mamma) sa tankte jag blogga lite. Forra veckan akte vi till Siem Riep. Dar sag vi bland annat Angkor Wat som ar ett av de sju varldsfynden. Det var ratt maktigt. Sedan akte vi till Sianoville dar vi ar nu. Bussresan hit var hemsk. Massa byten och fruktansvarda bussaten. En del fick faktiskt sitta pa plaststolar i mittgangen. Det var sjukt. Erbjod en kvinna och hennes 3-ariga barn att byta plats med mig men hon sa att det var okej. Jag forsokte forklara att nu har dom suttit dar halva vagen sa da kan vi byta, men hon forstod inte. Forstar inte hur 50 andra manniskor kan sitta och inte bry sig. Tanka " jag ser att det lilla barnen gnuggar sig i ogonen av trotthet, jag hor att hon hostar och ar sjuk, men jag bryr mig inte." Man ska vara snall. Det deviset har jag blivit uppfostrad efter. I sana lagen skrammer den oempatiska manskligheten mig.

Naval. Vi gillar Sianoville! Bada har langtat efter havet. Vi har det valdigt bra har. Jag ar sa glad att jag ar har med Frida. Vi har utvecklat ett systerskap och funkar valdigt bra tillsammans. Den storsta diskussionen vi har haft hittills ar om det heter ett eller en pommes frites. Haha. Pa sondag ska vi ta en nattbuss till Vietnam. Vi vill se Mekong deltat och sedan ta oss uppat mot Laos. Det blir nog bra.


Pa vagen mot Siem Riep stannade vi for att ata lite.

Gott.


Angkor wat!


Angkor wat ar over 1000 ar gammalt.




Pa forra stallet vi bodde pa upptackte vi efter nagra timmar att det var mogel i taket. Da ville vi givetvis byta rum men dom ville att vi skulle betala mer och det blev KRIG. Har aldrig sett Frida sa arg. Hon skrek och satte sig pa en stol i receptionen och sa att hon vagrade att flytta pa sig innan vi fick pengarna tillbaka. Jag hade varsta utlaggningen om att om vi inte fick pengarna tillbaka skulle vi vara tvunga att stamma dom i Sverige och da skulle inga svenska kunder komma dit och dom skulle forlora pengar da. Inget av det var sant givetvis men det kunde inte han veta. Svaret jag fick var:

- Cannot.

Han forstod inte ett enda ord av det jag sa. Frida och jag skrattar valdigt mycket at det nu.








Det var val det. Kul att ni kommenterade forut forresten. Ge och ta. Det ar fint. Avslutar med att skriva att det heter en pommes frites. "Kan jag fa smaka en pommes frites av dig?" Sa ska det vara. Punkt.

We broke the rules, I'm glad we got out.

Alla ska vara glada. Helst hela tiden. Det ska jag se till. "Ah nej nu sitter han dar helt ensam och ar ledsen". Da maste jag vara dar. Snalla var inte ledsen. Fast han i sjalva verket kanske njot av att sita sjalv och dricka sitt morgonkaffe. "Ah nej nu ar hon ledsen for att nagon har varut dum pa jobbet". Da ar jag dar. Alla ska vara glada. Det basta vore om jag genom mina tankar kunde styra hur andra kande. Likt en allsmaktig kraft. Jag vill sitta pa en restaurangpch prata med den personen samtidigt som jag umgas med andra. Vill vara hos flera pa samma gang. Annu battre vore det om alla kunde vara pa samma stalle och ma bra, da skulle jag inte behova en superkraft. Kontroll.

En slank hon hit och en slank hon dit. Sen tog det stopp. Jag kan inte fa alla att ma bra, jag kan inte vara pa flera stallen. Det ar ju sa. Jag kan vara dar for dig. Jag klappar dig pa axeln och stottar dig i alla lagen. Men det ar bara du som kan kontrollera hur du vill leva ditt liv for att ma bra. Det kan inte jag. Det har jag ingen ratt till. Jag finns dar for dig. Alltid.

Och sa akte jag ivag och var tvungen att slappa all kontroll. Herregud. Men hon umgas med kompisar. Han aker pa skidsemester. Hon letar lagenhet. Jaha. Livet rullar pa efter deras regler. Det ar befriande. Dom har det bra. Aven fast det ar sa kallt.

.

Torsdag 2 februari 18:30 Phnom Penh

Alltsa. Idag var bland de haftigaste dagarna jag har varit med om. Frida och jag var forst pa Killing Fields vilket var hemskt. Pol Pot och allt han gjorde. Sjukaste ar ju att han blev arresterad forst ar 1998. Valdigt intressant men valdigt jobbigt att se alla massgravar och benrester. Samtidigt ar det ju bra att det bevaras och allt det dar sa vi inte glommer det. Forstar dock inte varfor vi inte laser om det i skolan? Det var ju inte alls langesen.

Sen iallafall sa akte vi till ett barnhem. Nar vi kom dit sa flockades barnen runt oss och var nyfikna pa vad vi var for filurer. Vi traffade Sofia som var lika gammal som oss som jobbade dar. Hon hade aven tre barn. (Himmel) Vi blev visade runt pa barnhemmet och det var valdigt primitivt. Sedan akte vi till en marknad och vi gav 50 dollar var som de kopte mat for. Nar vi kom tillbaka till barnhemmet med all mat sa blev barnen helt till sig. Det var 100 personer pa barnhemmet och vi kopte mat sa det skulle racka till alla i tva dagar. Sjukt haftig upplevelse. Bland det basta jag gjort!


Pa marknaden. Hor koper Sofia fisk.

Har ar det vi kopte. Ris, fisk, och 10 kg kyckling bland annat.

Jag och Frida pa barnhemmet!

Lite barn.

Gruppbild! Det ar bara nagra av barnen (flickorna gick tydligen i skola nar vi tog bilden..) Jag ville ta med alla hem men det gar ju inte.

Forresten ar ni nog de samsta blogglasarna nagonsin. Ni ar anda en del som laser men ni kommenterar knappt. Det ar trakigt. Tappar lite lusten att dela med mig saker daaaa.

Hur som. Nu ska jag ga tillbaka till hotellet och ikvall ska jag och Frida dricka ol for 8 kr. Hejda!

But if it bleeds and bleeds without regrets, it's alright.

Onsdag 1 februari 20:53 Phnom Penh

Hej!

Nu ar vi i Kambodja. Vi kom hit igar och det intryck vi har fatt ar att det ar fattigare an Thailand men dom kan battre engelska har. Vi har inte hunnit se sa mycket av staden sa jag far aterkomma med uppdatering senare. Idag har vi hur som varit pa central market vilket var coolt. Imorgon ska vi till killing fields och ga pa museum.

Veckan som gatt har varit hur bra som helst. Sa kul att mamma kom hit! Vi var i Krabi tva dagar och sen akte vi till en strand som hette Tonsai som var underbar. Dar stannade vi resten av veckan. Vi har atit god mat, solat, akt longtail boat, druckit drinkar och mycket mer. Jag saknar henne nu! Vara vanner Hannes och Adam kom till Tonsai ocksa sa jag och Frida hangde lite med dom ocksa. Mycket bra vecka helt enkelt. Jag har inte skrivit sa mycket om att vi traffar sa mycket manniskor, men det gor vi. Vi har hangt med fransman, tyskar, britter, thailandera, kanadensare och en svensk. Manniskomoten ar nog det rikaste man kan fa.

Bilder!:


Mamma och jag pa en mysig restaurang.





Vi hittade en restaurang dar maten kostade 7 kr. Sjukt.

Nar vi lag pa stranden borjade det SPOregna. Da fick vi springa och soka skydd.



Adam och Hannes!

Vi hangde pa mysiga barer. Mamma vill att det ska se ut sa hemma hos henne..


Vi paddlade kajak.

Och akte bat till olika strander.




Barnen har fascineras av oss for vi ar skandinavier. Det ar ju inte sa mycket turister har, vilket vi gillar! Det ar inte som Thailand dar det pratas mer svenska an thailandska.Det har barnet ville tydligen kanna pa Frida.. Haha den var sa sot.

Bild fran marknaden idag. Det var valdigt coolt.

Den har bilden ar till dig Jennifer!

Frida ville ta kort pa munken sa jag fick satta mig bredvid lite diskret.


Himmel sa mycket bilder det blev! Det ar svart att beskriva med ord hur vi har det. Men vi har det hur bra som helst och jag vill verkligen inte aka hem. Vi lever livet och jag ar sa glad att vi akte. Det ar nog det basta jag gjort i hela mitt liv. Jag far mer perspektiv och kanner mig lite klokare. Ungefar sa. Om tva dagar aker vi till Siem Riep och nar vi ar fardiga har sa drar vi till Vietnam och darefter Laos ar tanken.  Det blir bra det.

RSS 2.0