Maybe I just want to fly. I want to live I don't want to die.
Hej!
Nu ar vi som sagt i Sydney och plotsligt blev livet mycket lattare. Jag alskar Sydney! Vi bor pa Kings Cross och vi trivs valdigt bra pa vart hostel. Igar och idag har vi varit pa en botanisk park, sett operahuset, gatt runt i The Rocks och mera. Den botaniska tradgarden var sjukt exotisk. Det fanns massor av olika faglar, djur och vaxter. Onskar jag kunde ta med mig alla jag tyckte om och spendera hela dagen dar. Jag gillar kombinationen av att kunna vara i en exotisk park, med storstaden och havet nagra meter bort. Fantastiskt! Det finns verkligen allt har. De som har mojlighet att aka hit borde verkligen gora det. Folket har ar sa trevliga ocksa, bara man gar pa tunnelbanan sa hittar man nagon att prata med. De ser att vi ar turister och vill hjalpa. Imorgon ska vi till Bondi Beach och pa sondag ska vi till en stor marknad som vi blev tipsade om.
Sydney!
I botaniska tradgarden fanns det en rostradgard dar man kunde gifta sig.
En otroligt dalig bild, men jag var tvungen att visa. Det var nagra jattestora "faglar" i parken som jag skulle ta kort pa. Det visade sig vara enorma fladdermoss. Verkligen enorma, typ en meter i diameter. Jag fick panik och det slutade med att jag lag pa en parkbank i 10 minuter och grat.
Sen sag vi ett sjukt konstigt djur som vi inte vet vad det var?! Ungefar 10 ganger storre an en ekorre, det sag ut som en lite kanguru. Mycket markligt.
Sen tog vi promenad till operahuset som var ratt maktigt.
That's it. Over and out.
.
Skulle bara saga att Sydney ar amazing! Bloggar mer imorgon. Hej!
.
Hej.
Nu ar vi i Melbourne. Melbourne ar fint! Jag gillar staden. MEN det ar sa sjukt kallt och blaser. Kanns som en kall vardag i Lund. Nar vi kom hit sa var det 11 grader och regn. Darfor drar vi till Sydney i borjan pa nasta vecka. Det blir nog bra det. Nu har dorms-livet borjat och jag hade svart for det i borjan. Forsta dagen sa brot jag ihop, madde psykiskt daligt. Men nu kanns det battre. Allt ar en vanesak antar jag. Det har varit kul nar vi i vart rum har blivit som en familj och haft smafester i rummet men det kan bli lite for mycket for mig. T.ex. idag nar jag vaknade sa lag det en random snubbe pa min ryggsack. Det ar lite for galet for att jag ska kanna mig bekvam. Juste vi fick jobb har ocksa. Det var lite roligt, men vi tackade nej. Shoppingen har ar grym ocksa. Herre min gud. Jag har sagt till mig sjalv att jag inte far kopa saker till mig sjalv sa jag kopte en sak till Joanna istallet. Bra dar.
Sånt där är slöseri med tid men då slösar vi bort våra liv.
.
Hej! Idag har vi varit pa sightseeing ute pa landet. Vi akte forbi massa hastgardar och det var riktigt coolt. Blev som ett barn igen och tryckte nasan mot bilrutan. Har i Australien ar det verkligen platt och torrt. Det sag exakt ut som jag hade forestallt mig Australien. Vi var ocksa i en fin liten stad som paminde om Trosa.
I flera dagar har jag haft block for orat och det har gjort lite ont sa jag har funderat pa att kolla upp det. Men jag tar mig sjalv aldrig pa allvar och tankte "asch jag bara larvar mig". Frida overtygade dock mig att ga till en doktor vilket var valdigt bra. Det visade sig att jag har oroninflammation som jag ska behandla med droppar och kanske antibiotika OCH en hudsjukdom som heter Pityriasias Versicolor som jag maste borja behandla. Hade ingen aning om det. Jag trodde att jag var lite flackig av solen sa det var tur att doktor sag det... Laskigt...........................
Har ar lite bilder fran idag nar vi sag en pelikan!
Euphoria, take my hand.
Hej!
Har hander det mycket! Frida och jag har fixat bankkonton och vi har fatt jobb pa en farm. Dock ligger farmen i Byron Bay sa vi ska sa smaningom dra oss dit. Pa onsdag aker vi vidare mot Melbourne. Frida ska leta jobb dar och jag far se om jag ocksa gor det, jag ska ju jobba hela sommaren i Sverige. Och juste! Jag har bokat biljett hem, den 31 maj ar jag pa hemmaplan igen. Det kanns bra. Jag vet inte om jag ar riktigt klar med allt resande innan jag borjar studera. Kanske aker jag ivag nasta vinter igen? Time will tell.
Det som hant annars ar att vi har varit pa stranden, firat St Patricks day i Fremantle, jagat katt, blivit bjuden pa middag osv. Mycket bra dagar har vi haft. Imorgon ska Janet och Tony ta med oss pa rundtur och visa sevardheter som man bor se. Just nu bakar jag, Frida och "granntjejen" Hanna kanelbullar. Eller de bakar och jag gar runt med handerna bakom ryggen och sager "det ser bra ut". Hanna pratar norska, Frida pratar engelska och jag pratar svenska sa det ar valdigt forvirrande. Det slutade med att jag pratade svenska med Janet. Ikvall ska vi kanske med Hanna och hennes vanner till en strand och ha picknick.
'Cause we're lovers and that is a fact yes we're lovers and that is that.
Hej allihopa, karatekid har! Kom precis in efter att ha slagit ner nagra som behovde sattas pa plats. Skamt a sido. Jag lovar att jag inte slar nagon och sjalvklart tror jag inte pa att vald loser saker. Jag tror snarare att vald foder vald. Ni som kanner mig vet att jag ar starkt emot det och aldrig t.ex. skulle ge mina barn (mina framtida) latsatsgevar eller liknande. Texten jag skrev var mer ett uttryck for den frustration och ilska jag kande mot nagon som gjorde illa min syster. Det jag ville formedla var att vi borde leva i ett samhalle dar alla respekteras. Inget annat.
Naval! I forrgar akte Ellen, Malin och Elin hem. Att saga hejda till Ellen och mamma har hittills varit det svaraste. Men jag forsoker att inte kanna sa mycket, antar att det ar en forsvarsmekanism. Jag skulle lagga ut lite bilder fran vistelsen fran Bali men som den otekniska person jag ar rakade jag radera alla mina bilder pa kameran. Kan tanka mig att Joanna suckar at mig nu med ett leende pa lapparna. (haha)
Nu ar vi i Perth! Jag alskar Perth! Vi bor hos Fridas bekanta och de ar sa gastvanliga. Idag visade Janet (mamman i familjen) oss runt i Freemantle. Det ar sa rent overallt har och parker overallt vilket gor det valdigt charmigt. Deras hus ligger i fororten med en stor park precis bredvid och man kan se stan harifran. Det tar ca 15 minuter att aka till stan. Helt perfekt! Det kanns som man har klivit in i en scen ur Desperate Housewifes, fast det ar mycket charmigare. Jag alskar klimatet har ocksa, det ar inte lika humid som i de asiatiska landerna. Imorgon ska jag och Frida bege oss ut och soka efter jobb. Vi ska ga till en arbetsformedling for backpackers och dela ut cv pa stan. Janet sager att det inte ar svart att hitta nagot sa hoppas vi far tag pa ett jobb!
Jag och Janet. Janet tog med oss till ett mysigt cafe' langst stranden.
Som hade helt okej utsikt. Stranden stracker sig milslang.
Vi gick forbi en park och sag denna skylt. Jag blev radd och Frida exalterad..
Sedan tog jag och Frida en promenad pa 2 timmar. Sa mycket har vi inte rort oss pa over 3 manader..
Vi gick en bit langs med floden och det var trevligt.
Ja det var val det. Har inte sa mycket att tillagga. Skriver igen sa snart jag kan!
...
En sak som irriterar mig här på Bali är kvinnosynen. I de flesta asiatiska länder vi har besökt för den delen. För männen är det okej att säga vad som helst till tjejer som går förbi. Det är okej. Helt okej att ta tag i dem också. Det finns ingen norm som säger stopp, det är socialt accepterat i samhället. Men för mig är det inte okej. Jag kan inte låta bli att ryta ifrån när de säger diskriminerade saker till mig. Jag tar ingen skit. Ingen står på mig. Punkt. Ibland kanske jag tar i lite väl. Som igår när en man i en affär tog tag i Ellen. Då gick jag fram till honom, spände blicken i hans kvinnoförnedrande ögon och sa att om han tar i henne igen så skulle jag slita huvudet av honom. Han blev rädd och jag såg skräcken i hans ögon. Det kändes rätt bra med ett maktbyte, även om jag tog i.
Å andra sidan står jag för att jag sa så. Om någon tar i en person mot dennes vilja, ja då är jag beredd att slå den personen. Jag hoppas att alla som läser det här också skulle stå upp för sina medmänniskor. Så länge ingen säger ifrån kommer det hända igen. Och igen. När någon blir diskriminerad tar jag åt mig personligt, även fast det inte är riktat mot mig. Jag känner samhörighet. Vi måste stå på oss tillsammans om det ska ske en förändring. När jag ryter ifrån mot någon som kallar mig något fult så ryter jag ifrån å allas vägnar. Jag vet att jag själv inte kan få världen att bli jämställt och utan kränkningar. Men jag kommer alltid kämpa. Jag måste tro på att jag kan förändra, annars har jag inget att sträva efter. Jag måste tro på mig själv, för vem ska annars göra det?
Det är tragiskt att tjejer kan vara så utsatta i vissa länder. Att förändringen inte går framåt. Jag tror på ett liberalt samhälle där ens egna vilja går först. För vad är vi utan den fria viljan? En egen talan. Så länge du inte skadar någon annan eller dig själv, så tycker jag att du har all rätt i världen att bestämma över ditt egna liv. För vad är livet? Och vem har rätt att tala om för dig hur du bäst ska ta vara på det? Och vem känner dig själv bäst om inte du?
Det jag vill säga är att vem som helst, man eller kvinna, den egna individen, har rättigheten att kunna leva i ett samhälle utan diskriminering och på sina egna villkor. Jag tror stark på att man ska behandla andra som man själv vill bli behandlad. Då skulle inte det förekomma män som skrek fula ord efter en. Tills vi får ett sådant samhälle måste man stå på sig och inse sitt egna värde. Och jag lovar att om en man tar tag i Ellen så där igen så kanske jag inte sliter av hans huvud, men jag skulle definitivt ge honom en bitch slap.
.
Hej!
Nu har vi styrt kosan till Kuta. Det ska tydligen vara mer drag här så ikväll ska vi gå ut. Idag och igår var det sol så vi hoppas det håller i sig. Jag och Ellen träffade ett par som kom från Australien och de sa att Frida och jag skulle komma och hälsa på oss där. Det är så roligt att träffa trevligt folk. Annars mår vi bra. Allt är bra.
Och jag saknar inte mycket men jag saknar illussionen av att allt kommer ordna sig.
