agnes

 

 

Ni vet hur det är när tankarna bara skenar iväg så där. Idag på jobbet packade jag upp chailatte och då tänkte jag att någon dag vill jag ha en chailattemaskin. Och den vill jag ska stå i min egna lägenhet. Och helt plötsligt var jag i min alldeles egna lägenhet, i mitt huvud. 

 

Det är vår och solen skiner in genom fönstret. Väggarna är höga och vitmålade. Det finns en kakelspis och ett rum där jag kan ha alla mina skor. Jag älskar skor. Jag har en stor säng och en gigantisk bokhylla där jag kan ha alla mina böcker. På köksbordet står det tulpaner för att det är mina favoritblommor. I mitt hem ska jag alltid ha levande blommor på köksbordet. Jag pluggar något som är betydelsefullt för mig. Typ hur man utvecklar U-länder eller hur man bygger ett företag. Jag har drömmar och mål som jag måste uppfylla. Ett liv som lovar något och jag måste ta chansen. Ett halvt år. Det är inte så mycket. Det är inte för alltid jag kommer stå på Hemköp och plocka varor, för det är inte det jag vill. När jag åkte för att förstå vem som var jag så tappade jag bort mig själv där på vägen. Men jag behöver inte veta allt, och jag behöver inte ha allt nu. Jag vill ha allt, göra allt, vara med om allt. Och det kommer jag vara. För jag bestämmer själv över mitt liv. Och det är egentligen väldigt fint. Men vi börjar så. Vi börjar med tulpaner på köksbordet.

 

Balkongdörren står öppen och där ute sitter jag barfota i vårsolen och dricker chailatte.