agnes

Klockan är runt 15-16 och jag sitter i min bil. Jag är på väg till mina vänner. Min bil har svårt att acca men jag trycker ner gaspedalen så hårt det går på motorvägen. Träden runt om mig susar förbi. Det är sol. Det är grönt. Det är den där speciella känslan man får inom sig som säger att nu är det sommar. Jag trycker på playknappen till radion i bilen och Håkan Hellströms röst omfamnar mig. När jag har kört ett tag fångas mitt högra synfält av något vitt. Det är en liten flock med lamm som springer över att grönt fält. Så små. Så söta. Såna små gudomliga varelser det finns på vår jord. Min hand förs till mitt hjärta. Jag blir så rörd av att se dem springa tillsammans. En tår tränger sakta fram från mitt högra öga. Men jag är inte ledsen. Jag tänker att livet har så mycket att erbjuda. Livet ger mig endorfinkickar och jag vill se så mycket av den. Sakta slutar jag ögonen för ett litet ögonblick. Jag ser färger framför mig. Min framtid. Det är ungefär då, i takt med att Håkan sjunger "om du älskar mig kommer jag lämna dig, och om du lämnar mig kommer jag älska dig", som jag ler. Jag skrattar för mig själv. Det spritter till i mitt hjärta och jag känner en slags värme. Kombinationen av Håkans sång och färgerna jag ser framför mig, gör att jag känner mig hög på livet. Min värld.

Jag är glad.